onsdag 30 december 2009

Sandsilo.

Nu till en typ av bergrum, som i sig inte är särskilt spännande, men som ändå förtjänar en plats här då de fått många förbipasserande att bli nyfikna på vad som döljer sig innanför portarna. Sandsilos finns lite här och var i landet och är upphov till många rykten. Ryktena har säkert tillkommit då porten i inslaget är stor nog att rymma en lastbil och inte alltför sällan kan färska hjulspår som leder in i berget anas i marken utanför.

I själva verket är det inte så konstigt alls. Man byggde i mitten av seklet sandsilos i berg för att sanden som förvarades i silon skulle vara ofrusen när man tog den. I ett berg är det oftast plusgrader även på vintern. Sett från sidan kan man likna en sandsilo vid ett stort L. Det finns ett hål i hjässan på berget och ett inslag vid bergets fot. En tunnel innanför leder in till själva silon.

Det fungerade ungefär som på skissen jag gjort nedan. Detta är bara en enklare principskiss men ni kan säkert se hur jag menar.


  1. Sanden tippas ner i hålet på hjässan.
  2. En lastbil har backats in i tunneln från bergets fot och fyller sitt flak med den ofrusna sanden.
  3. Vid inslaget finns en stor port som skydd mot obehöriga.

Idag har de flesta sandsilos tagits ur bruk. Dels saltar vi vägarna i större utsträckning än förr, dels led silosarna ofta av fuktproblem. Vatten letade sig ner ovanifrån och driftskostnaderna i form av ventilation m.m motsvarar inte funktionen som sandning av vägarna fyller, jämfört med ovan nämnda saltning. Det finns dock stor chans att få se en sandsilo då arrendet från markägarna relativt nyligen upphört och ingen riktigt vet vems ansvar det är att återställa marken.

Personligen är jag fast övertygad om att dessa silos även fyllt en annan funktion under främst det kalla kriget. För att spekulera lite fritt kring ämnet. Merparten av sandsilosarna är strategiskt placerade, inte bara i koncentration kring vägnätet utan om man tittar på placeringarna på en karta kan man även se vissa tecken som tyder på ett annat användningsområde. Byggåret för de flesta silosarna är på 50-talet och kostnaden för att spränga ut ett utrumme i berget enbart för att förvara sand i låter nästan för bra för att vara sant, till och med för att vara på Erlanders tid. Låt gå att man förvarade sand i berget i fredstid, men kan det vara möjligt att det fanns en annan funktion i händelse av ofred?

En annan skiss jag gjort visar vad man skulle kunna använt en sandsilo till ifall läget i Sverige skulle blivit annorlunda.


  1. En tillfälligt uppbyggd mastpark.
  2. Vagnar för radar, tex ett på hemlig ort grupperat RRGC/T, kommunikation, mindre tygförråd, trupper, stab etc.

Som ni ser kunde man använda berget till mer än att ha sand i. Nog nu om spekulationer och funderingar. Nedan följer ett urval av bilder på sandsilos i Bohuslän som jag besökt.



Vissa portar var av gallertyp.





Andra av trä.





Medan somliga bestod av nät.





Eller varför inte som här, av korrugerad plåt. Man kan förstå varför somliga vill tro att det döljer sig något enormt innanför dessa portar.





Ett hål på hjässan där sanden tippades ner. Luckorna som skyddade mot väder, vind och för att ingen skulle trilla ner saknas här.





Slutligen en bild på undertecknad på besök i en av dessa sandsilos.