tisdag 21 oktober 2008

Berganläggningen med ett mansnamn istället för en fågel.

Med Sveriges läge mellan stormaktsblocken under kalla kriget innebar det att landet med största säkerhet skulle bli en krigsskådeplats i ett krig mellan NATO och Warszawa-pakten.
Enligt Sovjetunionen skulle området runt Östersjön vara ett "fredens hav" utan inblandning av NATO. Det verkade vara en god tanke, men man glömde nämna att Östersjön var strategiskt viktig för Sovjetunionen, eftersom den dels var en lämplig anfallsväg för väst och för att de med en liten insats skulle kunna låsa in den ryska Östersjöflottan.

Inför detta faktum stod Riksdagen som i en del av försvarsbeslutet 1948 bland annat bestämde att luftbevakningen i dess helhet fortsättningsvis skulle ingå i flygvapnet. Beslutet innebar att man nu skulle genomföra den genomgripande omstruktureringen till ett nytt och redan delvis planerat stridslednings- och luftbevakningssystem, som skulle vara klart 1955.

Detta beslut innebar att Sverige bokstavligt talat gick under jorden. Man placerade stridsledande funktioner, flyghangarer, radarstationer, förråd, fabriker med mycket mer i urberget. Nedan en bild från "kyrkan" i en LFC. Den som är uppmärksam kan även se vilken det är.














En av dessa anläggningar byggdes i mitten av 1950-talet och stod klar för inflyttning 1958. Anläggningen låg i ett oansenligt berg längs den bohusländska kusten och inhyste främst krigsstabsplatsen för MKV(Örlb/V). MKV fanns kvar i berget till 1981. 1981 blev MKV/KA 4 en myndighet med krigsstabsplats i Västerberget och samgrupperade således med Svalan.

Underställda förband MKV var 1:a Fregattflottiljen, 3:e Minfartygsflottiljen, 6:e Ubåtsflottiljen, 6:e Minröjaravdelningen, 7:e Minsveparflottiljen Vänern, Göteborgs Örlogsbas(ÖBG) Bas i fred och krig, Marstrandsbasen(MarB) Tillfällig krigsbas under ÖBG, Gullmarsbasen(GullB) Bas i fred och krig, Grebbestadsbasen(GreB) Krigsbas, Bo 13 Hallandskusten, Bo 14 Göteborgs skärgård, Bo 15 Bohuskusten och Bo 16 Vänern.

I berget fanns även krigsstabsplatsen för KAG 12(12. kustartillerigruppen) med stabsbatteri. KAG 12 försvarar Bohuslän norr om Stenungsunds och Tjörns kommuner. Huvuduppgifter - försvar av Gullmarsbasen, inloppen till Gullmaren och Grebbestadsbasen samt inloppen till Stigfjorden, Ellösfjorden, Brofjorden, Åbyfjorden och Dynekilen. Dessutom försvaras Näsinge flygfält norr Strömstad.

Underställda förband var Spärrbataljon LK(Lysekil) ca 1000 man, Armeförband ca 1800 man, 10. och 11. Lvkompaniet, 7. Cykelskyttebataljonen samt 10 st Värnkompanier. KAG 12 lades ner 1988. Spärrbataljon LK övergick i KAB 5(Kustartilleribrigad 5). Armeförbanden ingick i Bohusgruppen med freds-/krigsstab Gullmarsbasen.

Det fanns även ett LGC tillhörande W2 i berget fram till 1974. Den flyttades då till Strutsen.

Anläggningen var igång dygnet runt tills 1987 och fungerade då som sambandslänk mellan kustflottans fartyg och trafik till våra förband i FN-tjänst. Här fanns personal från Älvsborgs Radio. Till anläggningen fanns det 5 st sändarannex. All trafik i fred gick över tråd till sändarannexen. I skarpt läge fanns även radiolänk till sändarannexen. På hjässan fanns antenner för mottagning av KV, LV, UK och TV-rundradio(lufor). Här fanns även antenner för reservsändare(KVx1, UKx3). Dessa skulle användes endast i krig under yttersta nödläge.

Anläggningen avvecklades, plomberades och såldes 2004. Historien kunde ha slutat där om det inte hade varit för den nye markägaren, en lokal entreprenör som bestämde sig för att öppna upp bergrummet och se vad som fanns därinne.

Här en bild som visar hur det ser ut idag utanför inslaget.
















På den tiden anläggningen var aktiv skymdes inslaget av tät vegetation och endast taggtrådsstängslet och den kulspruteförsedda vaktposten, som var det enda man såg från vägen där kortet ovan är taget från, skvallrade om att militären höll till här.
Ingången kantades av två ventilationstorn liknande det på bilden nedan, som är från en annan anläggning byggd samma tid.


















Nedan följer även den ursprungliga planritningen. Den stämmer inte då många av väggarna är flyttade samt en nödutgång har tillkommit någon gång under 1970-talet. Men man kan i alla fall få ett hum om anläggningens storlek som uppgår till 2500 kvm golvyta.















Innanför gallergrinden och den första stötvågsporten möts man av ett gapande hål där gasfiltret en gång suttit.
















På mitten av stötvågstunneln leder en bepansrad dörr in till höger till själva anläggningen. Ett fristående tvåvåningshus, förankrat i berget.
















En titt i apparatrummet avslöjar resterna av den enorma motorn som försåg ventilationssystemet med frisk luft.

















Där det en gång pågick en febril verksamhet gapar nu hålen tomma.
















Vaktkuren, första till vänster inne i huvudkorridoren.














Nu börjar man förstå storleken på anläggningen. Korridorer som försvinner iväg i mörkret.














En uttråkad värnpliktig fick tydligen tillgång till kopieringsmaskinen ett kort ögonblick.














I trappan som leder upp till våning två.














Här uppe har fukten varit skoningslös och möglet börjar ta över. Man känner i halsen att man inte bör bosätta sig här uppe.














Här inne låg Lgc W24. Det var här flygvapnet höll till och luftövervakningen skedde med direktrapportering till W2.














Anläggningen byggdes först utan nödutgång. Den tillkom först på 1970-talet. Här en bild på nödutgången från våning 2.















Den leder ut i denna gång som är en förlängning av stötvågstunneln. Nödutgången har således ingen egen öppning i berget utan ansluter till huvudinslaget.
















Stort tack till Max med sällskap för visningen samt informationen. Det var väldigt trevligt och betydde mycket. Tack även till Bernt och Thomas för info.


6 kommentarer:

  1. Greger minsann. Har du kontakt med ägaren? Skulle gärna göra ett besök där, och ta ett snack med denna välgörare.

    SvaraRadera
  2. Är det fortfarande AK som äger detta?

    SvaraRadera
  3. Ja, det är fortfarande AK som är ägare.

    Mvh

    /Bloggadmin

    SvaraRadera
  4. Spännande att denna anläggning var klar ungefär samtidigt som USS George Washington sjösattes och tunneln vid Skredsvik blev klar.

    SvaraRadera
  5. - Kan du berätta mer om tunneln
    vid Skredsvik?

    SvaraRadera
  6. Jag förutsätter att du menar den före detta bränsledepån öster om Skredsvik, med inslag i varsin ände av berget, och inte den lilla verkstadstunneln i anslutning till basen?

    Mycket bra idé i så fall. Jag ska sammanställa den information jag har om tunneln och presentera den i ett eget inlägg inom kort.

    Mvh
    /Blogadmin

    SvaraRadera

Alla kommentarer förhandgranskas. 'Gömt och glömt' förbehåller sig rätten att ej publicera en kommentar eller redigera innehåll i en kommentar som ej är lämpligt för publicering.