tisdag 29 maj 2012

Utveckling av bloggen

Har nu driftsatt en mobilversion. Meddela gärna eventuella problem till mig.

fredag 10 februari 2012

Driftstörning

Bloggen kan de närmaste dagarna se lite konstig ut då uppgraderingar, både i layout och funktioner, kommer att ske.

Detta för att förbereda inför framtiden och kommande projekt.

Tack för att ni har förståelse för detta.




onsdag 18 januari 2012

Mobilisering - inte bara personer.

Denna gång hamnar vi ovan jord, men det är likväl en pusselbit som handlar om något så enkelt som en bondgård. Eller?

Att mobilisering var en stor apparat att dra igång förstår nog alla. Personal i alla dess former skulle i ett skymningsläge inkallas för att tjänstgöra på allehanda poster. Allt från stridande enheter till sjukvårdspersonal, piloter till kockar, mekaniker till järnvägsarbetare. Listan kan göras oändlig. Vad många säkert uppmärksammat var att även materiella ting hade en inkallelseorder. Bilar, bussar, traktorer, motorcyklar etc. Allt för att täcka upp behovet.

Dagens plats handlar däremot om en helt annan sak. Ett f.d hönseri. Ja, till och med ett hönseri ingick i mobiliseringsplanen. I detta fall ingick platsen i civilförsvarets organisation. Många närboende passerar platsen utan att veta om dess historia. Vid en första anblick kan det vara lätt att missa, men titta på bilderna nedan så ser ni en annan bild av ett oskyldigt lantbruk någonstans i Bohuslän.



















Huvudbyggnaden. Här skulle fordon samlas. Inte så skyddat, men väl under tak långt utom synhåll för höghöjdsspaning.

























Utanför byggnaden hittar man denna robusta jordkällare försedd med enklare splitterskydd och ventilation. Jag har hört att tanken med detta var att skicka in en inkallad civilperson i ena änden så skulle det på andra sidan komma ut en utrustad och stridsberedd soldat. Detta är inte något jag lyckats bekräfta så om någon vet mer om syftet med denna bunkerliknande konstruktion mottages information om detta gärna.

















Runt jordbruksfastigheten hittar man även andra spår som tyder på att platsen varit mer en bara en bondgård. Exempel på detta är stridsvagnshinder, s.k hajtänder, placerade för att skydda en eventuell fordonskaravan på väg från platsen in mot staden.

Som sagt, många platser döljer en intressant bakgrund och ett otal platser runt om i landet har en liknande historia. Denna plats var bara en i mängden.


fredag 26 november 2010

Ytterligare en reservupplagsplats.

För inte allt för länge sedan fick jag möjlighet att besöka ännu en reservupplagsplats. Glömt vad det är för något? Mer information hittar ni här.

Denna anläggning är även den nedlagd sedan länge. Plombering skedde sommaren 2006 och har sedan dess sakta fallit i glömska. Ända tills nu då chansen att besöka den plötsligt dök upp. Den påminner en hel del om anläggningen jag besökt tidigare i länken ovan, men skiljer sig något från den vad gäller utformning av stötvågsskydd m.m. Jag delar här med mig av några bilder från besöket.



Inslaget med den tidigare plomberingen. Många känner säkert igen sig. Rälsen är sedan länge borta, precis som maskeringsnäten.



En av de stora portarna med sten som skyddade mot såväl sprängverkan som mot tryckvågor. Enligt uppgifter som finns ska en port som denna klara trycket från en 500-kilosladdning.



Från porten och inåt. Alla elinstallationer monterades ner vid plomberingen. Kvar finns endast urberg, naken betong och en påtaglig känsla av det kalla kriget.



Taget utåt från andra sidan gångkajen som skymtar längst in till vänster på föregående bild.



Här låg rälsen som vagnarna stod på. Elen kopplades via plintar i taket.



Mot den före detta plomberingen, taget från insidan. En av stenportarna skymtar till vänster i bild.



Då - varmt, högljutt och full aktivitet. Nu - tystnad och kompakt mörker.







Drygt 120 meter tunnel rakt in i urberget. Utgången längst bort i bild.

Det var roligt att få se denna UL inifrån. Något jag aldrig trodde att jag skulle få göra sist jag besökte platsen och konstaterade att det var stängt, för alltid som jag då trodde. Snart ska denna UL åter glömmas bort då den ska förslutas för gott. Minnen från en tid som flytt finns dock kvar.

Stort tack till Kristian för tipset och det trevliga resesällskapet.

onsdag 3 november 2010

Civilförsvarets observationsplatser.

Som jag nämnde i inlägget om HC Björnen så skulle jag vid ett senare tillfälle återknyta till obs-platserna tillhörande ovan nämnda HC. Nu är det så dags, men först en kort redogörelse för vad obs-platserna hade för syfte och funktion.

En observationsgrupp var direkt underställd civilförsvarschefen. Dess uppgifter var att förse staben i HC med information direkt efter ett flyganfall. Man rapporterade bland annat följande:
  • antal flygplan
  • typ av flygföretag
  • tidpunkt första anfall
  • plats för skador
  • skadornas art och omfattning
Civilförsvarsstaben kunde härigenom bedöma vilken typ av insats som behövdes och styra, till exempel, räddningsarbetet. Obs-gruppen var även försedd med utrustning för att kunna indikera och rapportera:
  • misstänkt anfall med kemiska stridsmedel
  • explosionsdata vid kärnvapendetonation
  • utsläpp av kondenserande gaser
Utöver dessa uppgifter utförde gruppen även väderobservationer där följande uppgifter rapporterades till staben:
  • vindstyrka
  • vindrktning
  • temperaturförhållanden
Allting sammantaget för att ge personalen i berget en så god överblick av läget utanför som möjligt. En observationsgrupp bestod vanligtvis av 1 gruppchef, 1 stf gruppchef samt 3-5 observatörer som jobbade i skift. Några exempel på utrustning för en obs-grupp är:
  • radioutrustning, vanligtvis R70
  • kompass
  • kikare
  • vindskiva
  • indikeringsväska
  • radiakräkneskiva
  • ABC-dräkt
  • radiomottagare för LUFOR
Man valde ofta höga punkter för inrättande av obs-punkt. Vattentorn och andra höga byggnader användes vanligvis. I denna stad valde man dock berg och där hade man tre obs-platser. En på berget som även hyste HC'n, luftvärnsställningar m.m. De övriga två hade man på två andra berg, vilka även var platserna för sändar- och mottagarannexen. Glömt vad sändar/mottagarannex var? Detta inlägg berättar mer.

Skissen nedan visar en observatör på en högt belägen plats.




I anslutning till obs-platserna fanns det även mindre skyddsrum för gruppen som betjänade dem. De var ofta, som i denna stad, av typen SK3. Dvs. plats för tre liggande personer. Nedan dörren till skyddsrummet vid obs-platsen i anslutning till sändarannexet. Det på berget med HC'n är av exakt samma typ medan det på berget där mottagarannexet var placerat är raserat och borta.




Luckan till ingången är inte stor, ca: 50x70cm, och kunde därför gömmas ganska väl i terrängen.




Återigen skyddsrummet vid sändarannexet. Från denna vinkel kan man endast ana inslaget och ventilationsröret.




Slutligen en bild från ett annat skyddsrum på en obs-plats längre norrut, men som är likadant som de tillhörande HC Björnen, och visar den lilla "stötvågstunneln" bakom den gröna luckan. Själva skyddsrummet ligger bakom dörren till vänster. Mysigt så det förslår.